Kolhydrater
Kolhydrater – det är ett ord vi har hört sedan vi gick i skolan och skolsköterskan berättade för oss hur viktigt det är att man äter enligt tallriksmodellen, som förutom kolhydrater även innehåller protein och fett. De flesta av oss minns att kolhydraterna var sektionen på tallriken där man lade upp potatis, pasta och ris och att det var nödvändigt att äta det för att må bra och ha energi hela dagen.
Det låter ju tillräckligt okomplicerat och bra, men att kolhydrater bara skulle finnas i dessa livsmedel är en långlivad myt. Sanningen är att ”kolhydrat” är ett samlingsnamn för ämnena kostfibrer, socker och stärkelse och dessa finns i en rad olika livsmedel. Dessutom finns det även så kallade ”snabba” och ”långsamma” kolhydrater. De har fått sina namn på grund av hur lång tid det tar för kroppen att bearbeta och omvandla dem till energi. Vad som är snabba och vad som är långsamma kolhydrater mäter man med måttet glykemiskt index, ju högre glykemiskt index desto snabbare är kolhydraten. Det här måttet förkortas GI och har gett upphov till den populära dieten GI-metoden, vilken går ut på att man försöker äta så långsamma kolhydrater som möjligt.
Kostfibrer hittar du i livsmedel så som de flesta frukter och grönsaker, bönor, linser samt bröd och pasta som innehåller fullkorn. Det är kolhydrater som inte bryts ned via matsmältningen, de tar sig alltså igenom kroppen till tjocktarmen opåverkade av magsyran. Det här är en viktig del av den dagliga kosten för att tarmsystemet ska fungera normalt, men det ger oss ingen riktig näring och därför inte heller någon energi.
I vilka livsmedel man hittar socker är nog för de flesta ganska självklart. Och ja, visst finns det väldigt mycket socker i godis, läsk och söta bakverk. Samma socker kan man även hitta i vitt bröd vilket inte gör det lika nyttigt som bröd som innehåller fullkorn. Den här sortens socker kallas i vanligt tal oftast för ”tillsatt socker” vilket alltså innebär – precis som det låter – att det tillsätts när varorna tillverkas. Det är väldigt onyttigt för kroppen då det är en snabb kolhydrat som höjer blodsockerhalten och i vissa fall kan leda till diabetes. Därför ska man försöka att äta mindre av det, istället kan man äta desto mer av sockret som finns naturligt i till exempel frukt vilket inte påverkar blodsockret på samma sätt.
Stärkelse är den vanligaste kolhydraten vi får i oss och det är alltså från den vi får den mesta av vår energi. Den finns huvudsakligen i bröd, pasta, potatis och ris. Stärkelse är en långsam kolhydrat, det tar alltså längre tid för kroppen att omvandla det till energi men samtidigt påverkar det inte blodsockret lika negativt som de snabba kolhydraterna gör.
Nu för tiden är det väldigt populärt med en kolhydratfattig kost, så kallad LCHF-kost där man istället äter väldigt fettrik mat och försöker undvika kolhydrater. Livsmedelsverket rekommenderar ändå att man äter ca 250-300 gram kolhydrater varje dag för att få en så bra och varierad kost som möjligt.